Både Siri Derkerts och Fredrik Nielsens konstnärskap går sin egen väg där deras konst ger uttryck för sina egna känslor och föreställningsvärld. I Fredriks praktik kan en spåra de kroppsliga aspekterna av att skapa verken, det tunga materialet och den heta studion samt den känslomässiga effekten av hans medvetna bruk av starka färger. I Siris värld en förvrängning i formerna och närvaron i linjen där hon rör sig fritt i olika skalor och material.

 

Vi tänker att dessa två konstnärskap kan mötas i nära dialog i det expressionistiska, i det upplösta och starkt figurativa. Kanske vore det spännande att återvända till titeln ”Rörelser i alla riktningar” som Siri hade på sin utställning på Moderna Muséet 1960?

Siri Derkert hör till det svenska 1900-talets förgrundsgestalter inom konsten. Hennes tidiga kubistiska målningar kan räknas till den internationella modernismen. Det sena arbetet i Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm 1965 innebar en brytpunkt för gestaltningen av det offentliga rummet.

​

Siri Derkert är känd som en konstnär med starkt personlig och expressionistisk stil. I tidiga verk, framförallt från tiden i Paris, kan en se intryck både från kubism och fauvism. Hon har gjort figurmålningar i grå toner, vanligen pastell, interiörer och barnporträtt. Med utställningen ”På väg” blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Muséet i Stockholm. Utställningen öppnade 27 april 1960.